facebook_pixel

Framgångsrika skolor och kommuner.
Hur tänker och hur arbetar de?

Vi arbetar med, söker upp, hälsar på och intervjuar framgångsrika skolor både i Sverige och i andra länder. Hur tänker och arbetar de. Häng till en början med till två kommuner:

Filipstads kommun – från 85 till 92 procent på 6 år
Vaggeryds kommun – från 80 till 89 procent på 6 år

Inom kort besöker vi nästa skola eller kommun.

13

13 kommuner förbättrade resultaten steg för steg 2011 till
2016 och har nått 90 procents gymnasiebehörighet eller
högre. Källa: Successful Schools Sverige analys av
data i SIRIS/Skolverket

Filipstads kommun –
från 85 till 92 procent på 6 år

Nycklarna till framgång

Dåvarande verksamhetschefen Tage Nordkvist har tillsammans med riktigt engagerade rektorer och lärare utvecklat ett lokalt skolutvecklingsprogram. Här är några delar av den struktur som de har skapat.

  • Avlastade rektorerna för mer tid att fokusera på pedagogiskt ledarskap.
  • Kunskapsuppföljning – analys av elevernas resultat fyra gånger per läsår.
  • Rektorerna har genomfört 2 lektionsobservationer per vecka i sju år. De har inte hunnit med två riktigt varje vecka men det har varit systematiskt.
  • Didaktisk utvecklingsorganisation med två personer med fokus på analys av resultat och stöd till lärare för bättre och bättre undervisning.
  • ”Vasaloppstänk” – skolutveckling är som att hålla i hela vägen till Mora.
  • Inte fokuserat på SALSA-värden utan tänkt att alla elever har samma förutsättningar och utifrån det jobbat med att förändra attityden till skola och bra studieresultat hos elever, föräldrar, mormor, morfar…

– Det handlar inte om en överdriven process utifrån alla trender som passerar skolvärlden. Istället är det ett mycket konkret genomförande av det uppdrag som vi har i den svenska skolan. Vi rektorer är eniga – systematisk uppföljning är avgörande för bra skolresultat, berättar Gun Palmqvist, rektor på Ferlinskolan.

 

Uppföljning och analys av alla elevers resultat i alla ämnen fyra gånger per läsår

Resultaten för alla elever i alla årskurser och alla ämnen sammanställs fyra gånger per år baserat på det arbete som alla lärare i Sverige har i uppdrag att göra. Då går rektorerna tillsammans med lärarna igenom varje klass, grupp och elev för att diskutera VAR och HUR resurserna ska användas för att stötta alla elever på bästa sätt.

Rektorerna har genomfört två lektionsobservationer per vecka i sex år

Med samma underlag för lektionsobservationer och klassrumsbesök har rektorerna tillsammans med lärarna systematiskt utvecklat undervisningen. Rektorerna har haft i uppdrag av skolchefen i kommunen att genomföra två klassrumsbesök varje vecka. Varje klassrumsbesök har följts av ett samtal med aktuell lärare kring HUR undervisningen kan förbättras.

 

Didaktiskt utvecklingsorganisation med fokus på bättre och bättre undervisning

Redan innan Förstelärarreformen så har man i Filipstad haft lärare som på halva sin tjänst har haft i uppgift att hjälpa övriga lärare i kommunen med att utveckla undervisningen i dessa ämnen. Med ett tydligt paket för systematiskt kvalitetsarbete med olika diagnostiska prov och andra verktyg för varje årskurs har de:

Hjälpt lärarna att analysera elevernas resultat.

Utifrån resultaten arbetat med lärarna kring HUR undervisningen kan och behöver utvecklas.

Vaggeryds kommun –
från 80 till 89 procent på 6 år

Nycklarna till framgång

Verksamhetschefen Katharina Friberg berättar att hon av den nya förvaltningschefen 2012 fick uppdraget att skapa en likvärdig och sammanhållen skola i kommunen. Som förklaringar till varför de steg för steg nått bättre resultat nämner hon bland annat att de har:

  • slutfört en riktigt bra implementering av Lgr11
  • fokuserat på rektorernas pedagogiska ledarskap
  • samsyn mellan politik, förvaltning och rektorer
  • ”hållit i” kommunens egna projekt och inte hoppat på alla nationella dito

 

Egen pedagogisk platform med fokus på öva, öva, öva

Helén Kähr, rektor på Fågelforsskolan 6-9, har samlat hela sitt systematiska förbättringsarbete och resultatstyrning i en bibba med väl strukturerade A3-blad som hon bär med sig.

Hon har löpande vid tre tillfällen under skolåret full koll på resultaten för varje elev, klass och årskurs. Hennes struktur omfattar för övrigt också:

  • 1 – 2 lektionsobservationer per lärare och läsår
  • samarbete med lärarna och arbete med en utvecklingsplan för undervisningen i varje ämne
  • en egen skapad pedagogisk plattform. Den omfattar en gemensam lektionsstruktur som bland annat har fokus på öva, öva, öva, öva