Det långsiktiga arbetet på nationell nivå för att utveckla ett starkt professionsprogram för skolledare och lärare är oerhört viktigt.

Mats Rosenkvist, skriver den 12/3 på GP Debatt om det som går att genomföra i skolvardagen på kort sikt – och som också görs på vissa håll men långt ifrån på alla. Det handlar om feedback till lärare, kollegialt lärande, fokus på bättre och bättre undervisning samt ökad arbetsglädje.

Läs hela artikeln här.

De 20 starkaste verktygen för att förbättra elevernas resultat handlar alla om vad och hur läraren tänker och gör i klassrummet. Högpresterande lärare förmedlar tre gånger mer inlärning än lågpresterande lärare, per läsår. Samtidigt är myten om att man föds till att vara en bra lärare just bara en myt. Alla lärare kan få möjlighet att bli bättre och bättre genom att dela erfarenheter och få feedback. Trots det så får enbart 11 procent av landets lärare feedback på sin undervisning, enligt en undersökning gjord av Novus. Det innebär att få lärare får känna sig sedda och uppleva glädjen i att utvecklas i sin yrkesroll. Det innebär också att det som är kärnan i skolans systematiska kvalitetsarbete är det som är minst systematiskt.

Feedback till lärare och kollegialt lärande är de två mest outnyttjade möjligheterna till att förbättra elevernas resultat på kort sikt. Detta är extra viktigt när det nu råder brist på behöriga lärare i landets klassrum.

Ingen föds till bra lärare

Elisabeth Green avlivar i boken Building a better teacher myten att man föds till att vara en bra lärare. Läraryrket är en konst och ett hantverk som man lär sig och över tid kan utvecklas i. Precis som för andra yrken sker det genom utbildning, erfarenheter, feedback, titta på hur andra duktiga yrkesutövare gör, träning, feedback … Det finns således en formel för fler fantastiska lärare som blir bättre och bättre på att hjälpa elever med att lära sig och behärska förmågorna och kunskapskraven i läroplanen.

Eric Hanushek vid Stanford University (Economics of Education Review 30) har forskat kring hur mycket lärare påverkar elevers inlärning. Högpresterande lärare förmedlar 1,5 läsårs inlärning per läsår till eleverna; lågpresterande lärare enbart 0,5 läsårs inlärning. Hans forskning är förvisso inte genomförd i en svensk kontext men alla som har gått i skolan har upplevt att man lär sig mer av vissa lärare än av andra.

Novus ställde under föregående läsår frågor till lärare i grund- och gymnasieskolan på uppdrag av Succesful Schools Sverige. 35 procent av lärarna uppgav att de hade fått besök någon gång de två senaste terminerna av rektor, förstelärare, kollega eller handledare. Det var dock bara 11 procent av alla lärare som fått någon form av ordnad feedback. Detta pekar på att lärares möjlighet att få feedback, få känna sig sedda och uppleva glädjen i att utvecklas i sin yrkesroll är en nästan outnyttjad möjlighet.

Tidningen Skolvärlden presenterade nyligen undersökningen Så tycker lärarna om sin rektor. Då framkom kommentarer från lärare som exempelvis berättade: ”Jag har haft lektionsbesök av rektorer – 1975, 1977 och 1978”.

Tre konkreta förslag för bättre elevresultat

  1. Rektors pedagogiska och systematiska ledar-skap ute i klassrummen.
  2. Kollegialt lärande systematiskt tillsammans. 
  3. Öppna klassrumsdörrarna. 

Mats Rosenkvists artikel på GP Debatt: Ge lärarna feedback – få bättre skolresultat

 

 

Pin It on Pinterest

Share This