Ny rapport från Successful Schools. Varje år genomförs mer än 100 miljoner lektioner på Sveriges skolor. En undersökning från Successful Schools har gått under ytan på skolans kvalitetsarbete. Den bygger på data från de senaste läsåren och pekar på fyra orimliga brister – bland annat att enbart 16 procent av skolorna följer hur undervisningen genomförs i klassrummen och vad den leder till. Effekten blir att eleverna systematiskt går miste om bättre undervisning.
– Det är inte logiskt att det är så lite fokus på undervisningens kvalitet när alla är överens om att det är undervisningen som har störst påverkan på elevernas lärande. Kommunerna, Skolverket och Sverige som kunskapsnation måste höja ambitionsnivån. Eleverna måste få ut så mycket som möjligt av sina år i skolan. Den statliga rektorsutbildningen behöver träna rektorer i att organisera och genomföra skolans arbete kring att utveckla undervisningens kvalitet tillsammans med lärarna, säger Mats Rosenkvist från Successful Schools.
Successful Schools har analyserat kommuners och rektorers kvalitetsdokument i 20 slumpmässigt utvalda kommuner. Granskningen publiceras i en ny rapport om fyra odiskutabelt viktiga dimensioner av skolornas arbete med kvaliteten. Den visar att de allra flesta kommuner och rektor skriver om att utveckla undervisningen och kollegialt lärande, men att det av någon anledning inte omfattar att titta på hur undervisningen verkligen genomförs.
Utifrån forskning kring generaliserbarhet inom skolforskning är det rimligt att anta att flera av insikterna från den här analysen även gäller för många andra kommuner, rektorer samt friskolor.
Undersökningen visar följande ologiska brister:
Undervisningens kvalitet är inte i fokus
47 av de 56 skolornas systematiska kvalitetsarbete omfattar inte att man observerar hur undervisningen verkligen genomförs – lärarnas skicklighet och undervisningens kvalitet. Enbart 2 av 56 rektorer gör någon analys eller reflektion kring vad observationerna har gett för insikter.
Ingen följer löpande elevernas kunskapsutveckling/-progression
Ingen av kommunerna eller rektorerna följer elevernas kunskapsutveckling/progression – på klass- och årskullsnivå löpande hela vägen från år 1 till 9. Istället jämför alla olika årskullar med olika elever.
Ingen av kommunerna eller rektorerna följer elevernas kunskapsutveckling/progression – på klass- och årskullsnivå löpande hela vägen från år 1 till 9. Istället jämför alla olika årskullar med olika elever.
Majoriteten vet inte vad deras åtgärder leder till
I 13 av de 20 kommunerna utvärderar rektorerna inte vad de förbättringsåtgärder de planerat och beslutat om har för effekt på elevernas lärande och måluppfyllelsen.
I 13 av de 20 kommunerna utvärderar rektorerna inte vad de förbättringsåtgärder de planerat och beslutat om har för effekt på elevernas lärande och måluppfyllelsen.
Rektorernas analyser innehåller lite analys – ibland ingen analys alls
21 av 56 rektorers analys kring kunskapsuppdraget omfattar 0 – 5 orsakssamband eller slutsatser.
21 av 56 rektorers analys kring kunskapsuppdraget omfattar 0 – 5 orsakssamband eller slutsatser.
Kedjan av brister i kvalitetsarbetet innebär att eleverna systematiskt år efter år går miste om bättre undervisning och stöd för sitt lärande. Undersökningen handlar om skolans uppdrag som en lärande organisation enligt Skollagen och samtidigt om vad som är logiskt, rimligt och möjligt. Den handlar också om den kultur som hittills präglat svensk skola med alldeles för lite fokus på att säkerställa kvaliteten i undervisningen. Detta innebär samtidigt stora möjligheter till att utveckla undervisningen redan i närtid. Rapporten innehåller även goda exempel.
