facebook_pixel




5 frågor för skolhuvudman och förvaltning att diskutera

Hur ska vi styra skolan mot bättre resultat?

I augusti släppte vi på DN Debatt vår rapport efter en analys av 270 av Sveriges 290 kommunala skolhuvudmäns måldokument för skolan. Sedan dess har en eller flera i mer än 70 procent av landets kommuner laddat hem rapporten.

Nu har vi gjort om insikterna från rapporten och summerat dem till fem frågor som kan användas i de diskussioner som vi vet pågår i många kommuner kring den övergripande frågan: Hur ska vi styra skolan mot bättre elevresultat? De fem frågorna har utgångspunkt i rapporten samt Modellen.

Här kan du ladda ner frågorna.

Sedan vi släppte rapporten har resultaten från läsåret 2016/2017 blivit tillgängliga i Skolverkets databas SIRIS och olika årliga kommun-rankningar har släppts. Vår årliga analys och sammanställning av SIRIS data och kommunernas resultattrend visar att gymnasiebehörigheten sjönk jämfört med föregående läsår i 238 av landets 290
kommuner och i 88 kommuner även om man exkluderar nyinflyttade elever och elever med okänd bakgrund. Nio kommuner som sedan 2011 steg för steg förbättrat gymnasiebehörigheten till över 90 procent håller emot trenden. Några av dessa kommuners resultat har dock också påverkats av stor andel nyinflyttade elever.

Med tanke på proportionerna i det vi kommit fram till i vår analys – endast en skolhuvudman visar att de följer årskullar, 14 procent har mål för årskurs 3, 6 och 9 samt 18 procent har tydliga tidsatta mål – blir en reflektion med tanke på att forskningen om framgångsrik skolverksamhet är tydlig kring vikten av struktur för mål- och resultatstyrning och koll på resultaten: Hur mycket kan skolresultaten i Sverige förbättras inom några år om alla skolhuvudmännen utvecklar sin struktur för systematiskt förbättringsarbete samt resultatstyrning och får det att bli en del av varje skolas verksamhet i vardagen – i kombination med höga förväntningar och ambitioner?